Historia och arkeologi

Boken utgör en biografisk sammanställning av närmare 500 av blomsterkungen Carl von Linnés kända och mindre kända lärjungar som var verksamma under 1700 och början av 1800-talet.

Detta är inte ett försök att skriva Mariebys historia, det vore mig övermäktigt. Men här finns berättelser om personer och händelser som visar att det även i en liten socken händer märkliga saker, ofta tragiska. Till och med skandaler som omskrivs både i lokal och nationell press.

Eller att här har fostrats personer som i sin yrkesverksamhet hamnat nära kungens livvakt eller som skrivit i tidningar så att svenska regeringen censurerat för att inte irritera Hitler. Skribenten, mariebysonen, vann och fick senare en gata uppkallad efter sig och en staty rest till sitt minne i Eskilstuna.

Några av de personer som omskrivs var inblandade i Karl XII:s krig mot Norge 1718. En annan deltog i Gustaf III:s krig mot Ryssland och Danmark 1788. Litet om skolan med många skolfoton och några lärare före 1945 finns också med. Och några andra personer som märkts i arkiven och som drabbats på olika sätt i sitt vardagliga slit.

Jag som skrivit är född i Mariebys gamla skola som revs kort efter min födsel 1939. Min far var då lärare där. Min uppväxt är i 1940- och 1950-talets Marieby. Även efter min avflyttning 1959 har jag försökt hålla kontakt med hembygden, mina föräldrar fanns där till 1978 och senare från 1995 på kyrkogården. Jag har fortfarande vänner och bekanta i Marieby som jag gärna träffar för att prata om gångna tiders älskade hembygd.

Som lärare på Schillerska gymnasiet ägnade jag flera år att samla och skriva in Pablo Longs handskrivna dagböcker åren runt 1990.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

I boken får vi följa Caravaggios liv från 1592, då han reste till Rom för att söka sin väg som konstnär. Efter år av svält och umbäranden, vände det, han fick stora beställningar och räknas idag som en av barockens främsta konstnärer. Ödet gjorde att han levde sina sista år på flykt, en flykt från sin dödsdom. Den som kom tillbaka till Rom med hans huvud skulle bli rikligt belönad.

Vad gör kontexten med oss människor? Hur formar den oss som individer? Författaren, själv andra generationens flyktingbarn efter andra världskriget och Tysklands fall, reser till Berlin och utforskar stadens historia. Först som barn, sedan som pappa till två barn.

Innehållet i boken handlar om 4 historier som har samma författare och medarbetare, och är en del av Torps Gårdsmusèum. Första delen handlar om en pojke som hade en mor, men efter hennes död fick en ny mor av en tillfällighet.

Nästa historia handlar om två kvarnar samt en båtbyggare som fick sin historia i annan socken som innebar att när det blev fel i en sockens historia så blev det också fel i två andra socknars historia.

I den sista historien vände man om det som skall vara framsida blev en baksida, historien var ämnad att vara en jubileumshistorik, men nu blev den vår avskedsgåva.

Vi har som bor här har fått lära sig något nytt, det är att lagt kort ligger. Men sann-inge kommer alltid fram, men besvaras då med tystnad. Den fria röst som jag 2011 fick stipendium för finns inte längre, det är locket på.

Den 7 april 1892 utexamineras Clara Smitt som fältskär. Fem år senare går hon som föreståndarinna för Saltsjöbadens sanatorium i giftastankar. Då bryter kriget ut mellan Grekland och Turkiet och Clara bestämmer sig för att resa till fronten och hjälpa till. Blivande maken Erland får ta hand om sanatoriet medan hon är borta.

År 1350 slår digerdöden till med full kraft mot Fårö. På de tre gårdarna Hamars, Friggards och Verkas ser man med fasa hur allt fler dör i den hemska sjukdomen.