Tuna Hästbergs gruvor - Järn, Mangan, Äventyr
Med denna bok har Per G. Broman skapat den vetenskapliga beskrivning av gruvans historia, geologi, malmbrytning och produktion som tidigare saknats.
I Tuna Hästbergs gruvor har verksamheten två gånger kommit till ett slut och därefter pånyttfötts.
Dokumenterad hyttverksamhet med koppling till gruvan kan spåras till mitten av 1500-talet. Men gruvan har sannolikt brutits långt tidigare. Gruvan tålde varierande konjunkturer ända fram till slutet av 1800-talet, då järnmalmen i likhet med många andra fosforfattiga malmer slogs ut av järnrikare fosforhaltiga malmer.
1900-talet medförde ett förnyat intresse på grund av järnmalmens innehåll av mangan. Gruvan drevs då först som utpräglad exportgruva för manganprodukter, senare som internleverantör till Domnarvets järnverk. Sinande innehåll av mangan i gruvan och sviktande marknad för produkten ledde fram till nedläggning 1968.
Unga äventyrare började i slutet av 1990-talet på egen hand och utan sanktion utforska den kvarstående gruvstrukturen. Det blev början till utveckling av gruvan till en Äventyrsgruva. De stora bergrummen, det fysiskt och kemiskt stabila berget och den naturliga dränering som gör gruvan torr ner till 80 m djup samverkar till att skapa unika förutsättningar för besöksupplevelser i form av äventyr och kulturevenemang.
Med denna bok har Per G. Broman skapat den vetenskapliga beskrivning av gruvans historia, geologi, malmbrytning och produktion som tidigare saknats.