Historia och arkeologi

I över 20 år har Staffan Nilsson samlat dödsannonser. Staffan Nilsson är född 1938 i Täxan, Jämtland. Sedan 44 år tillbaka bor han i Sollentuna strax norr om Stockholm.

Boken beskriver hur man tjänar på samarbete mellan olika regioner, istället för att föra krig.

Vet dagens Aspuddsbor hur det gick med spårvagnsbojkotten 1920 i Aspudden? Boxades verkligen den förste färgade tungviktsvärldsmästaren utomhus på Aspuddens IP och spelade verkligen Trio mé Bumba på Ura Kaipagården på 60-talet?
Är Stefan Löfvén verkligen född i Aspudden och har nazisten Hermann Göring verkligen varit intagen på Aspuddens sjukhem?

Ett av många spännade nybyggaröden som berättas från kolonisationen av Arvidsjaurs socken handlar om ”Kullern” Hans Aronsson, född 1803.

Författaren är Tor Wahlströms yngste son och skildrar sin fars liv med sympati men på ett realistiskt sätt.

Varför lyckas Spotify tillgängliggöra miljontals låtar och musikalbum i ett användbart format på internet - samtidigt som vi inom arkiv, bibliotek och museer inte är i närheten av samma digitala tillgänglighet - trots att vi årligen satsat hundratals miljoner?

Den här krönikan om Stjärnhovs Idrottsklubb skildrar klubbens historia under de hundra åren sedan bildandet sommaren 1921 i handlaren Kindblads uthus. Under de första decennierna präglades klubben av framgångsrika friidrottare, främst bröderna Holmberg och Karlsson, som gjorde klubben omtalad långt utanför Sörmland.

Fältpostbrev till anhöriga från löjtnant Uli Klimsch, Garde-Füsilier-Regiment, informellt benämnt Maikäfer, under första världskriget, 11 december 1914 – 8 juni 1915

Ett gift par. En ensamstående mamma. En stridspilot.

Tre öden vid olika epoker. Som alla lever i en värld som rasar samman runtomkring dem och de tvingas fatta beslut och genomleva saker som ingen människa ska behöva uppleva.
Deras öden vävs samman av vår nutida historia i en hårdkokt fiktion baserad på en verklighet som ofta är grymmare än dikten.

Då Per-Erik skulle komma till världen i  slutet på 1930-talet, skulle barnmorskan som bodde i Råby hämtas. Men hon var redan upptagen i Långtora, så det blev Gerda från Blåsenhus som fick hjälpa honom fram. En gång när Per-Erik, åtskilliga år senare träffar Gerda så säger hon: ”Du var inte så välken du, då när jag klappade dig i arslet när du vart född!”.