Historia och arkeologi

Då Per-Erik skulle komma till världen i  slutet på 1930-talet, skulle barnmorskan som bodde i Råby hämtas. Men hon var redan upptagen i Långtora, så det blev Gerda från Blåsenhus som fick hjälpa honom fram. En gång när Per-Erik, åtskilliga år senare träffar Gerda så säger hon: ”Du var inte så välken du, då när jag klappade dig i arslet när du vart född!”.

Temat i boken Elektronism ligger i tiden. Staffan Holmbring och J Jacob Wikner gör en tidsresa genom året. Funderingar kopplas ihop med månadernas karaktär. Naturvetenskapliga och filosofiska tankar uppstår och läsaren får följa dem under tidsresans gång. Elektronism tar vid där vår frågvishet slutar.

Berättelsen som följer är den farligaste sorten - en konstruktion av fakta och fiktion.

Mörkt kulturarv är ett begrepp som är synonymt med arv som skadats eller präglas av grymhet, svårigheter, skam eller smärta. Boken utvecklar kunskapen om innebörden av det mörka kulturarvet i Sápmi. Särskild tonvikt läggs vid att problematisera hur kulturarvet representeras och förmedlas. Det samiska kulturarvet är mörkt eftersom det bär negativa minnen från koloniseringen av regionen. Det utgör en del av de minnen som förstärker betydelsen av mänskliga rättigheter då det speglar hur urbefolkningar förtryckts av det externa samhället. Museer samlar ett materiellt kulturarv som finns kvar trots krav om modernisering och utveckling med tiden. En annan del av den samiska kulturen är det immateriella kulturarvet som handlar om att hålla kvar lokal kunskap och traditioner. Att vara same innebär bl a att praktisera traditioner för jakt, matlagning och hantverk som är ärvda från tidigare generationer. På sätt formas historiebruket genom en daglig praktik. Författare är Kristina Thorell som är doktor i kulturgeografi och master i teologi med inriktning mot samisk religion.

Hur har kvinnor levt och verkat i Bara härad förr i tiden? Männens gärningar har fått dominera i skildringar och berättelser. Var finns berättelser om de kvinnor som gjort avtryck på något sätt, de företagsamma, de kreativa, de drivande kvinnorna? Var finns våra förmödrars historia?

Det här är historien om två samtida pionjärer inom marknadsföring som i hård konkurrens med varandra skapade ett helt nytt segment på konfektyrmarknaden. Ingen av de båda innovatörerna avgav någon krigsförklaring men ändå startade de ett tablettkrig i Gävle som spred sig över hela landet och varade nästan hela 1900-talet och drog dessutom in följande generationer.
Bruno Ahlqvist arbetade under olika perioder med marknadsföringsansvar i båda företagen en dryg tredjedel av 1900-talet. Utan förpliktelser åt någon sida ger han i den här boken sin bild av en hård konkurrens som stimulerade båda sidor till ständigt nya grepp och innovationer inom en produktgrupp som är väl spridd hos konsumenterna utan att vara en nödvändig basvara.
Han kommer fram till frågan ”vad gör man när man vunnit kriget” och hur vidmakthåller man konsumenternas intresse för ett helt marknadssegment när konkurrenterna har givit upp?

I boken förmedlas en svensk kulturskatt som idag är tämligen okänd för många. Här sammanförs traditioner från en tid långt före vårt nuvarande sätt att kommunicera. Näverluren, jakthornet och det militära jägarhornet kan även idag användas till nytta och nöje inte enbart för en själv utan också i de mest skilda formella och informella sammanhang.

Året är 979 e.Kr när den sjuttonåriga Markus tar värvning till viking på Björkö.

Under andra halvan av 1800-talet var Uppsala en stad i snabb expansion. Folk lämnade landsbygden för ett liv i den växande staden. Några fann lycka och framgång. Andra hamnade i samhällets marginaler, sällan uppmärksammade eller dokumenterade. Tvillingarna Per och Johan Stafbom och deras familjer representerar den utsatthet och trångboddhet som var fl ertalets verklighet i dåtidens Uppsala och Uppland. Pojkarna var födda utom äktenskapet år 1834, av en mor som enligt församlingsprästen var illa känd i bygden.

Ödet tog över rodret redan från början av de Finskavinterkrigen år 1939. Efter fredsavtalet i Finland 1944- dröjde det långt inpå 1950-talet innan allt normaliserades för befolkningen i de mest drabbade länderna inom Europa.